Personlig utveckling, Kommunikation, Klarhet,  Självledarskap, Inställning

Inre vänlighet

Vad har du för inställning till inre vänlighet?

 

Om vänliga tankar riktade inåt, genererar en vänlig attityd utåt och tvärtom torde värdet med vänlighet vara rätt uppenbar, inte sant? Och tänk om vänlighet helt enkelt både föder och göder vänlighet och sprids som ringar på vattnet? Tänk om....

 

  • När valde du senast att ha en vänlig inställning till dig själv?

 

Vad är det då som hindrar vår inre vänlighet de dagar våra tankar och hårda inre röst tar all uppmärksamhet, alldeles för mycket syre och påverkar vårt mående, vårt beteende och våra val? 

 

Vad är det som gör att vi liksom ställer oss i vägen för oss själva och tror att en irriterad, kritisk och dömande inre röst tjänar oss bättre än en konstruktiv, ärlig och kärleksfull?

 

Orsakerna varierar naturligtvis, och många gånger är vi förmodligen inte ens medvetna om vad som pågår i vårt system av kropp, tankar och känslor och inte heller varför. 

 

Min erfarenhet är att ett lyhört, vänligt och helt icke-dömande inre lyssnande är det som gör den stora positiva skillnaden. Genom att belysa och bekräfta det som precis just nu är och pågår inom oss, så ökar vi vår medvetna kontakt med vårt system, och det är först när vi blir medvetna som vi kan välja om och aktivt välja inställning - en vänlig inre inställning.

 

En medveten och vänlig inställning visar att vi på riktigt bryr oss om vårt mående, vi bryr oss om oss!

Och om vänlighet föder och göder vänlighet, så.....

 

  • Hur ofta riktar du medvetet din vänlighet inåt?
  • Hur påverkar en vänlig inställning till dig själv ditt mående, ditt beteende och dina val?

 

"Vänlighet är ett språk som de döva kan höra och de blinda kan se" - Mark Twain

 

Trevlig helg:-)

 

 

 

0
Feed

Lämna en kommentar